Hur salutogenes kan minska kriminellt tänkande – vad forskningen visar

Kan salutogenes, dvs en starkare känsla av sammanhang, som är ett tillitsfullt förhållningssätt till sig själv andra och tillvaron, hjälpa människor att lämna kriminalitet? Det är en fråga som många inom vård, behandling och socialt arbete funderar på. En ny svensk studie ger oss viktiga insikter. Den utvärderar två kognitiva behandlingsprogram, Ett nytt vägval för ungdomar och Nya utmaningar för vuxna, och visar hur en ökad känsla av sammanhang kan påverka kriminellt tänkande.

I den här artikeln går vi igenom vad forskningen säger, vad resultaten betyder i praktiken och hur vi kan använda dessa insikter för att förbättra behandling och stöd.

Ungdomar i kognitiva program för att minska kriminellt tänkande

Vad handlar studien om?

Studien är gjord av Sophia Söderström, Arto J. Hiltunen, Lars Eriksson och Raimo Lappalainen. Den undersöker två svenska program som bygger på Walters teori om kriminalitet som en livsstil. Programmen fokuserar på att förändra kriminella tankemönster och den kriminella själv och världsbilden som kan ses som motsatsen till känsla av sammanhang.

Programmen i korthet

• Ett nytt vägval – riktar sig till ungdomar i riskzonen att utveckla en kriminell livsstil.

• Nya utmaningar – riktar sig till vuxna med kriminell livsstil.

  
  

Båda programmen använder kognitiva metoder för att:

• Minska kriminellt tänkande.

• Stärka känslan av sammanhang, som består av:

- Begriplighet (att förstå sig själv och sin omgivning).

- Hanterbarhet (att ha resurser och strategier).

- Meningsfullhet (att se värdet i förändring).

Syftet med studien

Forskarna ville ta reda på:

• Om programmen minskar kriminellt tänkande.

• Om deltagarnas känsla av sammanhang ökar.

• Om ökningar i känsla av sammanhang kan förklara minskningar i kriminellt tänkande.

  
  
  
  

Resultaten visar tydliga förändringar

Både ungdomar och vuxna som deltog i programmen minskade sina kriminella tankemönster på nästan alla delskalor. Det handlar om allt från rättfärdiganden till maktorientering och kognitiv lättja.

Samtidigt ökade känslan av sammanhang, särskilt i delarna meningsfullhet och hanterbarhet.

Men det finns en viktig skillnad mellan ungdomar och vuxna:

• Hos vuxna fungerade känsla av sammanhang som en mediator. Det betyder att en ökad känsla av sammanhang, särskilt hanterbarhet, förklarade varför deras kriminella tänkande minskade.

• Hos ungdomar minskade det kriminella tänkandet också, men inte på grund av känsla av sammanhang. Eftersom ungas känsla av sammanhang inte är riktigt utvecklad är unga istället beroende av vuxnas stöd att hantera känslor och situationer.

  
  

Hanterbarhet som nyckel för vuxna

För vuxna var det just känslan av hanterbarhet som hade störst betydelse. Det handlar om att uppleva att man har resurser, strategier och kontroll över sitt liv. Denna känsla förmedlar trygghet och självförtroende att göra andra val än kriminalitet.

Vuxen i kognitivt program för att minska kriminellt tänkande

Vad kan vi lära oss av detta?

Resultaten ger oss viktiga ledtrådar för hur vi kan arbeta bättre med personer som vill lämna kriminalitet.

För vuxna

Behandling bör fokusera på att stärka hanterbarhet. Det kan innebära att hjälpa deltagarna att:

• Utveckla problemlösningsförmåga.

• Lära sig emotionell reglering.

• Ta ansvar för sina handlingar.

• Bygga praktiska färdigheter för vardagen.

  
  

För ungdomar

Ungdomars förändring drivs i första hand av faktorer som:

• Starka relationer med vuxna.

• Vägledning och stöd.

• Motivation och engagemang.

  
  

Det betyder att vi behöver skapa trygga miljöer där ungdomar kan känna sig sedda och förstådda. Här kan metoder som självmedkänsla, mindfulness och altruism vara värdefulla för att stärka emotionell reglering och minska impulsivitet.

Hur kan vi använda dessa insikter i praktiken?

För att omsätta forskningen i handling kan vi titta på några exempel på hur behandling och stöd kan utformas.

Exempel på program och verktyg

Ett bra exempel är Ett nytt vägval och Nya utmaningar som redan arbetar med dessa principer. Men det finns också andra metoder som kan komplettera:

• Mindfulness-baserade program som hjälper till att öka närvaro och självkontroll.

• Självmedkänsla-träning som stärker förmågan att hantera svåra känslor utan att falla tillbaka i gamla mönster.

• Altruism och prosociala aktiviteter som bygger meningsfullhet och sociala band.

  
  

Genom att kombinera dessa metoder kan vi skapa en helhet som stärker både känslan av sammanhang och minskar kriminellt tänkande.

Competensor – en länk mellan forskning och praktik

För dig som arbetar med behandling och stöd kan det vara värdefullt att ha tillgång till verktyg och utbildningar som bygger på aktuell forskning. Competensor erbjuder utbildningar och konsultationer som hjälper dig att förstå och använda kriminalpsykologisk forskning i praktiskt arbete.

Med rätt kunskap kan vi tillsammans skapa verklig förändring för individer och organisationer.

Utbildning och handledning är viktiga för att omsätta forskning till praktiskt arbete

Sammanfattning

Kriminellt tänkande går att förändra. Den här studien visar att en starkare känsla av sammanhang, särskilt hanterbarhet, spelar en central roll för vuxna som vill lämna kriminalitet. För ungdomar är det andra faktorer som driver förändringen, som relationellt stöd och motivation.

Det betyder att vi behöver anpassa våra insatser efter ålder och behov. För vuxna handlar det om att ge verktyg för att hantera livet bättre. För ungdomar handlar det om att bygga trygga relationer och skapa meningsfulla sammanhang.

Med dessa insikter kan vi förbättra våra metoder och ge fler människor chansen till ett liv utan kriminalitet.

Vill du veta mer om hur du kan använda dessa metoder i ditt arbete? Besök gärna Competensor för utbildningar och resurser som gör kriminalpsykologisk forskning till praktisk nytta.

Den här artikeln är baserad på forskningen från Söderström, Hiltunen, Eriksson & Lappalainen och sammanfattar deras viktiga bidrag till området.